Drömdagbok

Jag vet inte om jag har pratat om det här innan. Men i mitt trapphus och främst på min våning känns det som att vi alla bor i samma lägenhet. Jag hör när den ena grannen går på toa. Jag hör när de på andra sidan lyssnar på kristen rockmusik på helgerna (ja jag hör texten och ja, de lyssnar bara på musik på helgen).

Värst är dock att jag hör deras ytterdörrar som om de vore min egen. Till en början när jag bodde här var jag helt övertygad om att någon var på väg in i min lägenhet när grannarna kom hem. Känner mig fortfarande inte helt säker, även om dörren är låst. Så väl hörs det.

När dörrarna låter kan ni också tänka er att brevinkasten låter. Att jag blir väckt klockan fyra varje morgon av tidningsbudet. Trots att jag inte ens har en tidning själv. Inatt hade han till och med mage att prata i telefon utanför min dörr.

Till sist, som ni kanske förstår, leder även detta till att jag tystas ner till musnivå. Med rädsla för att få klagomål.